Fritzlennarts blogg

Fritzlennarts blogg

Måleri, teckning och författande

Taskigt

SkaparlustaSkapad av Fritz Lennart Andersson tor, juli 30, 2015 02:00:56
Seglaren Sunny ska ha seglats ned redan den 15 maj 2015 men på grund av sjukdom, den sedvanliga prostatacancern, blev resan försenad. Jag opererades den 4 maj och inte förrän den 15 juli var jag i skick att göra resan Norrköping - Västervik. Jag hade förberett resan minutiöst och programmerat in alla waypoints hela vägen. Vid avfärd från Herstaberg i Norrköping och anslutning till min GPS accepterade inte GPS:en min laddningskabel för 12 volt, den som jag hade i bilen till min väg-GPS. Katastrof allt mitt förarbete förkastat, dessutom vid anslutning av autopiloten lossade alla kablar och då var även den utslagen.
Jag var redan på väg, således ingen återvändo, nu gällde sjökortet, kompassen och pekfingret.
Etapp 1 gällde att orientera sig till Arkösund. Ovetande om kompassens deviation uppstod nya svårigheter. De sökta gatten hittades inte på utlagda kompasskurser. Efter 7 timmars stand by vid rorkulten stävade jag in i Arkösunds gästhamn och hade turen att få en plats för natten.
Nästa etapp 2 gällde Rönö, den sträckan var bekant och jag kunde lägga till i Stora Hummelviks gästbrygga utan problem. Jag besökte mina grannar Birgitta och Bertil Lundmark och blev fägnad med kaffe och hallon-blåbärspaj. Därefter besökte jag köparna av mitt fritidshus Lollo och Pia och blev överraskad hur väl de förvaltat mitt gamla ställe och gjort det till ett modernt, elegant hus med rikligt med altaner och tillbyggnader, ett riktigt drömställe. Grattis!
Jag besökte också mina grannar Tommy och Inga-Lill Axelsson och blev där bjuden på kaffe och blåbärspaj. Tommy fick höra om mina problem med autopiloten och då tog han tag i det och hjälpte mig att få den inkopplad, vilket kom att underlätta framöver. Jag tillbringade kvällen med Inga-Lill och Tommy vid grillen med korv öl och Gin och Tonic Jag övernattade på Rönö och vaknade på morgonen vid kraftig SV-vind och var tvungen att väcka Tommy och Inga-Lill för att hjälpa mig att hålla in båten vid bryggan för att kunna lägga ut. Orsaken var att jag annars drivit in bland de befintliga båtarna och ställt till med oreda. Detta löstes med deras insats.
Från Rönö, etapp 3 seglade jag till Fyrudden, en tripp på 6,5 timmar, även här visade kompassen inte rätt, men en sak blev klarlagd, kompassens gradtal avvek med 15 grader från autopilotens gradtal.
Vid Fyrudden pluggade jag in båtens GPS och lade in ett hundratal koordinater för att underlätta vidare färd. Jag bunkrade färskvatten och diesel, samt livsmedel och lämnade Fyrudden 11.00 för att övernatta vid Huvudskär, strax efter Åsvikslandet.
När jag kom till Huvudskär var vädret så bra, så jag bestämde mig att fortsätta till Västervik. Jag konstaterade att varken kompassen eller autopiloten visade rätt kurs och var villrådig över fortsatt kurs över öppna vatten. Jag tog beslut att fortsätta. Några sjömil innan Sladö Ask, en fyr, möttes jag av ett kraftigt regnväder och bestämde mig för att gå ur farleden för att söka skydd bakom ett skär, då plötsligt rystade båten till och jag gick på grund, lyckligtvis hoppade jag av grundet och antar att inget allvarligt hänt. Regnvädret gjorde att jag tappade kontrollen på min position och något villrådig gjorde jag en förfrågan till en annan segelbåt om de kunde bekräfta mitt läge. Jag fick besked att jag gått in mellan Lövskär och Måsskär. Lite tagen av grundstötningen låg jag still för att orientera mig, men regnet gjorde att allt blev blött och svåläst. Medan jag låg där för att få rätsida på situationen dök plötsligt ett fartyg från sjöräddningen upp och frågade hur det var fatt. De hade fått anrop från den båt jag tidigare kontaktat om att jag hade haft en grundstötning. De frågade om allt var OK, och jag erkände då att jag tappat kontrollen över mitt läge. De föreslog att de skulle lotsa mig in till Västervik ,eftersom jag befann mig utanför farleden och i ett farligt område. Jag accepterade och följde efter dem till Lucernafjärden där de släppte mig. De ringde även min särbo och berättade att jag var på väg in i hemmahamnen.
Då jag lade till i hamnen möttes jag av Sören Franzen och Karin Persson, som körde mig hem till min särbo, som låg sjuk. Det kändes skönt att vara i hemmahamnen efter 9 timmars färd från Fyrudden. Nu har jag min fina båt i Västervik. Allt väl.



  • Kommentarer(1)//www.fritzlennart.se/#post287